Jag r spelman, jag skall spela p gravl och p dans,
I sol och nr skyar skymma mnens skra dans.
Jag vill aldrig hra rd och jag vill spela som jag vill,
Jag spelar fr att glmma att jag sjlv finnes till.
Jag vill inte trska rg och jag vill inte repa lin,
Ty den hand som strken sklver I skall hllas vek och fin.
Ni fr inte ge min bannor eller kalla mej fr lat,
Fast jag stundom hellre hungrar n jag spelar fr mat.
Jag vill inte grva jorden, jag vill inte hugga ved,
Jag vill drmma under hggarna till solen hon gtt ned.
Och I kvllens rda brand ska jag st upp med min fiol
Och spela tills ert ga lyser hett som kvllens sol.
Jag ska spela nr ni grva era kra ner I jord,
Jag ska spela hela sorgen I en visa utan ord.
Och det svarta som var dden och som hlsat vid er sng,
Det skall forsa som en strmmande sorg frn min strng.
Jag ska flja genom dalarna I hstens hga natt,
Och I rk frn hundra milor ska jag sjunga som besatt.
Och nr natten bljar becksvart ver skogstjrnens skum,
Mina basar skola ropa djupt ur mnskosjlens rum.
Tre sorgens strngar har jag - den fjrde har gtt av,
Den brast I en sklvning p den bsta vnnens grav.
Men nda in I dden vill jag flja er med sng -
Jag vill d och jag vill spela till uppstndelse en gng.