När som kungens knekt, sa till fru Engelbrekt, att hon inte fick gömma sin man. Ja, då så sa hon direkt att hon och Engelbrekt, inte längre var gifta med varann. Och knekten försvann. Och hennes man kom fram. "Det hade räckt", sa Engelbrekt, "om du bara hade ljugit lite grann". När som Axel Oxenstierna, kom med sin häst, var den ryktad, pyntad och fin. Också kungens häst, hade klätt sig till fest, och satt på sig en högfärdig min. Och hans ögon var kalla, när han viskade till alla: "Axels häst, har blivit smittad av pest, mot det hjälper ingen medicin"! Och Kungar och Adelsmän e bättre än Präster, fattig e sämre än rik. Lärling och gesäll e underordnad Mäster, men den ene e den andre ändå lik! När som Carl von Linné fyllde 43, så stod ytterdörren på glänt. Då kunde man se att hans protegé, räckte över en skål som present. Han applåderade. Och gratulerade. "Vad e det med det"?, sa Carl von Linné, "Du e ju ändå bara en student"! När som Karl XII, kom tillbaks till armén, var högkvarteret bränt. Då sa Ansgar Petrén, en beriden kapten, att det blev bränt av en dubbelagent! "Ta av dina handskar", sa Kungen till Ansgar. "Du var inte sen att tvätta dig ren, så det inte skulle synas vad som hänt"! Nä, Kungar och Adelsmän e bättre än Präster, fattig e sämre än rik. Lärling och gesäll e underordnad Mäster, men den ene e den andre ändå lik! När som Alfred Nobel, laga´ revbenspjäll, la han in mera ved i sin spis. För Alexander Bell, hade samma kväll, kommit hem till Nobel med en gris. Bell sa: "Mera salt"! och "Det e för kallt"! "Jag e trött på ditt gnäll", sa Alfred Nobel, "Du ska aldrig få mitt pris"!
Put these awesome lyrics on your blog, profile or website!
Link - Websites & Blogs:
Copy to Clipboard:
COPY LINK
Embed - Websites & Blogs:
Copy to Clipboard: När som kungens knekt, sa till fru Engelbrekt, att hon inte fick gömma sin man. Ja, då så sa hon direkt att hon och Engelbrekt, inte längre var gifta med varann. Och knekten försvann. Och hennes man kom fram. "Det hade räckt", sa Engelbrekt, "om du bara hade ljugit lite grann". När som Axel Oxenstierna, kom med sin häst, var den ryktad, pyntad och fin. Också kungens häst, hade klätt sig till fest, och satt på sig en högfärdig min. Och hans ögon var kalla, när han viskade till alla: "Axels häst, har blivit smittad av pest, mot det hjälper ingen medicin"! Och Kungar och Adelsmän e bättre än Präster, fattig e sämre än rik. Lärling och gesäll e underordnad Mäster, men den ene e den andre ändå lik! När som Carl von Linné fyllde 43, så stod ytterdörren på glänt. Då kunde man se att hans protegé, räckte över en skål som present. Han applåderade. Och gratulerade. "Vad e det med det"?, sa Carl von Linné, "Du e ju ändå bara en student"! När som Karl XII, kom tillbaks till armén, var högkvarteret bränt. Då sa Ansgar Petrén, en beriden kapten, att det blev bränt av en dubbelagent! "Ta av dina handskar", sa Kungen till Ansgar. "Du var inte sen att tvätta dig ren, så det inte skulle synas vad som hänt"! Nä, Kungar och Adelsmän e bättre än Präster, fattig e sämre än rik. Lärling och gesäll e underordnad Mäster, men den ene e den andre ändå lik! När som Alfred Nobel, laga´ revbenspjäll, la han in mera ved i sin spis. För Alexander Bell, hade samma kväll, kommit hem till Nobel med en gris. Bell sa: "Mera salt"! och "Det e för kallt"! "Jag e trött på ditt gnäll", sa Alfred Nobel, "Du ska aldrig få mitt pris"!
NEW LYRICS 
